Innan man börjar
bygga en nyckelharpa så måste man ha klart för
sig hur den skall se ut, vilken modell man vill bygga och så
får man skaffa sig en sådan ritning. Sedan när
allt det är klart så börjar man att tillverka
sig en mall, en tunn ca:1-2 mm pappmall är alldeles utmärkt.
Jag brukar göra så att mallen stäcker sig till
hals och kropp, när det gäller kroppen så gör
jag så att kan rita ut både insida och utsida av sargen
med samma mall. |
|

|
Man
har inne på att lägga ner lite tid och arbete på
att få till en bra mall i papp.
Sedan får man ju då skaffa lämpligt virke till
hals och kropp, när det gäller virke så finns
det färdiga byggsatser att köpa, men det går lika
bra om inte bättre att skaffa virket på annat sätt.
När det gäller halsen så kan man med fördel
limma ihop denna, man använder 2 st stavar och ställer
en lite hårdare platta emellan. Till stavarna använder
man ett lätt träslag som ändå är ett
bra ljudträ, al eller mahogny är sådana träslag.
|
| Sedan limmar man
ihop bitarna med epoxylim eller något annat tvåkomponentslim
som är starkt och tål fukt och höga temperaturer,
på detta sätt limmas även sarg och botten, om
ett instrument ligger i sitt etui i bakrutan på sin bil
och solen lyser på detta så kan det uppstå mycket
höga temperaturer och jag vet flera harpor som helt enkelt
har ramlat isär på detta sätt, dom har då
varit limmade med vanligt vitlim. |
|

Halsämne
limmas
|
När
man limmat ihop halsen och hyvlat den till rätt mått,
det finns harpor med lång hals eller kort hals men bredden
har visats sig fungera bäst med 100 mm. Man kan med fördel
göra halsämnet lite längre så att man får
en bit över till bakpartiet som skall ha samma bredd.
När det gäller sargen eller klanglådan så
finns det två sätt som används att bygga på,
det ena är att man sågar ut sargerna, den andra metoden
är att man pressar till sargen i delar.
Till pressade sarger brukar man använda fanér, 3-4
plattor som pressar i en mall med lim emellan som bilden här
nedan visar, det blir ju då en framdel och en bakdel 2 st
av varje går det åt. Sedan får man då
tillverka passbitar att limma ihop det hela med, en till bakändan,
två till mitten och två små som man limmar i
halsen, när man limmar ihop det hela så bör man
ha en mall som man bygger ihop detta på som sedan sitter
kvar tills man limmat fast botten, det är ju precis på
samma sätt som när man bygger en fiol.
|
|
|
man limmar ihop
det hela så bör man ha en mall som man bygger ihop
detta på som sedan sitter kvar tills man limmat fast botten,
det är ju precis på samma sätt som när
man bygger en fiol.
På bilderna
här ser vi hur man kan pressalimma ihop sargen som man
sedan limmar ihop med passbitar, 2 st mot halsen och 2 st i
mitten och så en längst bak.
Sågade sarger
som jag tycker är en enklare metod att bygga med, jag har
byggt ett par harpor med pressade sarger och jag tycker inte
egentligen att det finns några fördelar vare sig
i byggteknik eller i ljudhänseende med denna metod, men
det är mina erfarenheter.
När man bygger
med så kallade sågade sarger så gör man
två sidoämnen och ett ämne till bakdel som skall
ha samma bredd som halsen, sidoämnena brukar vara 55 cm
långa och 55 mm breda, här kan man använda al,
mahogny, lönn, bok, gran eller vissa sorter björk,
kort sagt ett ljudträ.
Man börjar
bearbeta halsen med att såga bort undersidan som bilden
visar, man lämnar kvar en liten läppe längs upp
som man sedan tar av ca: 5 mm på undersidan. Detta för
att få en liten brytningsvinkel på harpan, för
när man sedan lägger det hela på ett plant underlag
och limmar ihop så uppnår man detta automatiskt.
När man fått till alla delarna lägger man ihop
det hela och testar med mallen så att man får delarna
på rätt ställe och fixerar detta med tvingar
som bilden nedan visar.
|
 |
Sedan är det
bara att rita av konturerna efter mallen insidan och utsidan
men innan man limmar ihop, för innan man limmar så
skall man såga ut innsidan av sargen och putsa och göra
klart med bitarna
lösa så blir det betydligt enklare. När man
då har fixerat delarna med tvingar så lägger
man på mallen och ritar av sargen och lossar tvingarna
igen och sågar ut och putsar färdigt insidan på
harpan innan man limmar, sedan limmar man ihop och kan fortsätta
med ytterkontoren, tänk på att blanda epoxilimmet
ordentligt så att härdaren blir jämt fördelad.
|
|
Innan
man sågar ut yttersidan på sargen så kan det
vara idé at putsa klart insidans limskarvar medan den
fortfarande är robust. Sen kan man såga ut sargens
ytterkonturer på ett bandsåg, samtidigt kan man
börja tänka på botten.
När det gäller botten som tillverkas nästa uteslutande
i Lönn, ämnet är för det mesta en tjock
Lönnbit som man klyver och limmar ihop två halvor
med epoxylim, när det är färdigt hyvlar man botten
till ca: 5,5 mm tjock platta. Därefter lägger man
på botten på sargen och fixerar den genom att borra
två små hål för en s.k. blomsterpinne
i vardera ändan.
Bilden nedan visar detta, det finns blomsterpinnar att köpa
färdiga i bok, eller också kan man tillverka själv
i förslagsvis lönn. Då borrar man ett Tex.,
4 mm hål i en bit stål och sågar en fyrkantig
trästång som man sedan täljer bort skarpkanterna
på och så slår man trästången igenom
hålet så får man en rund pinne som räcker
till flera harpor.
Sedan
kan man rita av botten efter sargen, och då finns det
två sätt, om man vill ha kant eller inte kant, vill
man ha kant så brukar jag tälja till en blyertspenna
så att blyertsspetsen hamnar ca: 3-4 mm ifrån sargen
när man ritar av, när man har ritat av så sågar
man ut.
|
|
|
Botten
fixeras med blomsterpinnar
|
|
 |
Vill
man inte ha kant så kan man rita av slätt efter sargen,
man bör då vara noggrann när man sågar ut
så man inte hamnar innanför linjen, då är
det bättre att lämna ett par 10-delar i marginal för
det är ganska enkelt att putsa bort det sedan. När man
sågat ut botten så hamnar ena sidan inåt harpan
och den skall vara slät så den rör man inte utan
det är utsidan som bearbetas oavsett kant eller inte kant,
om man lägger botten med bottens insida på benet på
sig själv så att man dämpar plattan och börjar
i mitten med att stryka med ett finger på botten så
upptäcker man ett ljud men att ljudet höjs kraftigt
på ett visst ställe, där markerar man med en blyertspenna
och så börjar man om och går åt alla håll
man får |
|
då ett visst mönster på botten som bilden visar
som man sedan utgår ifrån och tunnar botten ut åt
kanterna, ytterkanterna brukar hamna på en tjocklek på
omkring 4 mm. Sedan är det bara att fortsätta tunna
ut på samma sätt, redan när man gjort klart
första omgången märks en oerhörd skillnad,
tonen höjs = för mycket material, skrapa med en sickling
och testa igen, till sist så blir resultatet att man får
en jämn ton i hela botten.
Skall man ha kant
så får man runda av och putsa kanten färdigt,
skall man inta ha kant behöver man inte göra något
mer i nuläget, jag brukar betsa insidan på botten
och sargen här innan man limmar men man behöver inte
detta.
Innan man limmar botten så får man rätta till
det som stränghållaren skall sitta i längst
bak på harpan, jag brukar ha ett litet släpp på
ett par mm från botten och sedan rundar man av uppåt
så att man får plats med 2st 4mm hål under
stränghållaren, ett hål till att fästa
stränghållaren i och ett hål till att fästa
axelbandet i. Om man inte skall ha kant går detta moment
även att göra efter det att man limmat botten.
Sedan kan man limma fast botten med epoxilim, när botten
är fixerad och man har valt att ha kant så måsta
man rensa bort allt lim efter bottens kant för annars fastnar
inte betsen där och det blir väldigt fult.
Har man valt att inte ha kant får man snygga till kanten
med en fil först och sedan putsa, man bör också
runda skarpkanten på botten något lite.
Mina harpor gör jag oftast med hel skruvplatta som jag
lägger ovanpå halsen så att denna blir längre
och då kan jag bearbeta denna lös, det är detta
jag menar med kort hals, har man valt lång hals så
måste man ju här bearbeta halsen med uttag för
mekaniska stämskruvar här men sättet att gå
till väga blir ju det samma vilket man än väljer.
Sedan måste man runda till undersidan på halsen
så att man får en snygg övergång från
kropp till hals, sedan putsar man färdigt och börjar
tänka på locket.
Locket tillverkas alltid i gran, Svensk, tysk, amerikansk kan
man välja. Det som är viktigt är att det färdiga
ämnet blir 6 mm tjockt, om köper ett lockämne
till en nyckelharpa så är det för det mesta
för tunt.
Jag brukar köpa ämnet från USA en firma som
heter http://www.stewmac.com/
och då köper jag ett lockämne till orkestergitarr,
det är 2 st bitar som är ca: 5 cm tjockt på
ena sidan och tunnar ut åt andra sida, till gitarr så
skall dessa bitar limmas ihop i en mittskarv men till nyckelharpa
behöver man inte detta utan man får lätt ut
4 st ämne till nyckelharpslock från detta, det kostar
ca: 1700 kr med tullavgifter och frakt och man får ut
fyra st verkligt fina lock.
|
|
|
Locket skall ju
sedan basas, det vill säga böjas så man får
en rund form, lagom är på 30 cm bredd ca: 1,5 cm
i komväxen, dvs, att det blir en viss radie, en rund
ring helt enkelt som man hämtar lockets radie i från.
Då måste
man ju ha något att tillverka locket på, en böjd
plåt har jag haft i alla år och det fungerar alldeles
utmärkt.
Jag har hos mig en vedeldad panna med acumulatortank och då
när jag har eldat upp pannan i 85 grader brukar jag passa
på, jag tar varmvatten ur kranen och spolar över
lockämnet en stund på varje sida och sedan en paus,
sedan spolar jag igen och upprepar detta ett par gånger
till, sedan brukar det gå ganska lätt att basa
ämnet så som bilden visar.
Lockämnet får sitta och torka i mallen en 4-5 dagar,
sedan efter det så måste man ju runda av sargen
där locket skall sitta så att det passar.
Man har ju tidigare ritat av där locket skall sluta på
halsen, från den linjen till linjen där översadeln
skall börja bör det vara 150 mm, sedan skall ju
monsuren stämma med 400 mm om man valt detta som är
mest vanligt från översadeln till där stallet
skall stå på locket, detta måste man ha
ju i nuläget ha klart för sig.
|
|
Locket skall ju
sitta emot den linjen på halsen 150 mm från där
översadeln skall vara som vi redan har nämt.
Man börjar med att såga ner ca: 3 mm på den
linjen och börjar med avrundningen där efter en mall
som har samma rundning som det basade locket, sedan gör
man samma sak längst bak på harpan, man får
då en avrundning som man kan lägga en rätskiva
på och fortsätta med sargkanterna så som bilden
här nedan visar.
|
 |
När
man då har gjort detta färdigt med båda sargkanterna
fortsätter man med det basade locket och gör färdigt
kanten i vinkel som skall ligga mot halsen, sedan lägger
man på locket och fixerar detta med blomsterpinnar på
samma sätt som vi gjorde med botten. När locket är
fixerat kan man titta på rundningen så att locket
sluter tätt mot sargkanten, man kan ju annars justera detta
här.
När detta är klart och man är nöjd så
ritar man av locket efter sargen, locket skall ha kant och jag
brukar göra så att jag tar en vanlig blyertspenna
och skär till denna så att linjen hamnar ca: 3 till
4 mm på locket utanför sargkanten,
|
| |
sedan
kan man såga ut lockets konturer som det skall vara.
När man gjort detta kan börja stämma av locket
på samma sätt som vi gjorde med botten, dvs., man lägger
locket på låret så att man dämpar det ock
stryket med fingret på översidan på locket man
märker då en kraftig höjning på tonen och
då gör man ett märke där och fortsätter
på samma sätt åt alla håll från mitten
på locket, man får då fram ett avlångt
mönster på samma sätt som vi fick på botten,
där skall man börja att ta bort trä utåt
kanterna, kanten brukar hamna på en ca: 4 mm. För att
få ett lyckat resultat bör tjockleken på locket
vara 6 mm från början till skillnad från botten
som bara var 5,5 mm tjockt, detta beror på att gran är
ett mjukare träslag en lönnbotten.
Sedan är det bara att hålla på med detta tills
man tycker att man får en jämn ton över hela locket,
det är roligt när slutresultatet närmar sig och
locket riktigt fräser när man tar i det.
Sedan skall man då såga ut F-hålen, som skall
ligga på mensurmåttet, dvs., 400 mm från där
översadeln skall sitta till inre urjacket på F-hålet,
minst 80 mm isär dvs., 40 mm från mitten.
F-hålen bör vara 110 mm långa och övre hålet
10 mm och undre hålet 12 mm, öppningen på F-hålet
bör i mitten vara 11-12 mm, ett vanligt fel på Nyckelharpor
är att F-hålen är för små och detta
påverkar ljudet negativt särskilt på G-strängen.
När man sågat ut F-hålen rundar man av kanterna
och gör detta klart.
|
 |
När
detta är klart är det dags för basbjälken,
tillverkas i gran och bör vara 9 mm tjock i botten och
5 mm i toppen, 25 mm bred och längden ca: 60 mm från
vardera lockkant, den skall stå lodrätt mot locket
som är valvat, dvs. att kanten blir snedställd mot
locket, när man fått till detta tar man ca: 3 mm
i vardera ändan och till där F-hålet börjar,
basbjälken liksom vaggar på locket detta för
att få ett bättre motstånd mot stalltrycket,
basbjälken skall ligga rakt under stallfoten och rakt med
locket, ett tag hade man för sig att bjälken skulle
ligga lite snett så att den korsade årsringar, det
skulle då bli starkare men detta är fel.
Jag brukar göra så att jag limmar dit basbjälken
så som den är nu med epoxylim och gör den färdig
sedan när limmet har torkat.
|
Man gör sedan
på samma sätt som med locket att man stämmer av
basbjälken och tar bort trä åt ändarna till.
Innan man limmar dit locket brukar man sätta sitt namn i
harpan.
När jag limmar locket använder jag vanligt trälim,
och då börjar jag med att limma ett tidningspapper
på sargkanten i limskarven, sedan skär till och rensar
rent kanterna. Därefter limmar jag locket, man kan fukta
tidningspappret och lockkanten innan så då får
man längre tid på sig för limmet torkar ganska
fort.
Man får då en skarv där man kan lossa locket
utan att göra skada på det om man i framtiden skulle
behöva det, jag har reparerat en del sådana harpor
som inte varit limmade på det sättet och man måste
då göra ett nytt lock, basbjälken har lossnat
på samtliga av dessa harpor.
Jag brukar ju faktiskt betsa harpan det sista innan jag limmar
locket, man betsar själva kroppen och undersidan lockkanten
och detta är bara som ett tips för så fort det
finns limrester på trä så tar inte betsen där,
väljer man att ha det trävitt så spelar det ingen
roll.
Sedan måste man jacka ut för stränghållaren,
och då sågar man från lockkanten och snett emot
sargen så som bilden nedan visar.
|
|
|
Detta är ett
mycket viktigt moment därför att det är ett stort
tryck från stränghållaren och därför
måste stränghållaren passa exakt och så
att den även ligger mot lock kanten.
Man skall även borra två 4 mm hål i läppen
som sitter fast i sargen, ett för axelbandet och ett för
att förankra stränghållaren i.
Ofta vill man ha en dekoration runt locket på översidan,
det finns olika dekorationer och mönster som jag inte vill
gå in på här men detta måste man ju göra
innan man betsar färdigt. Stränghållaren
gör man efter ritningen, men man måste tänka
på dels att den inte blir för lång så
att avståndet mellan stänghållaren och stallet
blir det rätta. Med det menar jag att man som regel har
finstämmare till spelsträngarna på stränghållaren
och det förlänger ju
|
avståndet så att strängens lindning går
förbi stallet, och detta får det inte göra. En
annan sak att tänka på är att strängarna
skall gå förbi första radens nycklar och löv,
i och med detta hamnar strängarna lite förskjutna från
mittpunkten och då måste ju stränghållaren
vara lite snedställd, det måste man tänka på
när man justerar det urtaget på harpan där som
stränghållaren skall sitta, stränghållaren
måste passa exakt så att den sitter exakt när
strängarna är på plats och uppspända. Detta
är mycket viktigt.
När det gäller skruvplattan så finns det olika
sätt att göra den, dels som i detta fallet med lös
skruvplatta och dels med lång hals så att man gör
uttag för stäm-mekaniken direkt i halsämnet. |
 |
|
 |
Som
ni ser på bilden finns det ett 4mm hål för att
fästa axelbandet i.
När det gäller stämskruvarna så blir de på
samma sätt vilket sätt man än gäller, jag
brukar svarva dom efter måttet på en brotsch som jag
har så som bilden nedan visar. Sedan är det ju dags
medan man börjar med leken att ytbehandla harpan, nu är
den ju betsad och då måste den lackas, det mest vanliga
är med polerlack som är en cellulosa lack som man använder
till pianon och andra finare möbler exemplvis.
Det är en ganska tjockt lack så det måste man
späda med förtunning och då finns det som regel
en förtunning som tillhör lacken.
|
En bra lackpensel
är också klokt att använda vad man än lackar
med, det finns ju även andra möjligheter.
Schellack är det en del som använder, schellack är
en slags flingor som man gör utav en slags trä pankor,
sedan löser man upp detta i sprit så att det blir en
slags lack av det hela, det är bra till mycket men till nyckelharpor
är det lite för ömtåligt tycker jag. Sedan
finns det modernt 2 kompinentslack som är enkelt att använda
och blir en väldigt fin yta, det är dessvärre svårt
att laga om man får skador.
Polerlack är det bästa tycker jag, jag brukar lacka
en 3-4 gånger först innan jag
Slipar för då får man ett skikt att slipa i men
man måste ändå vara försiktig så att
man inte slipar igenom betsen, sedan är det bara att fortsätta
lacka och slipa
lätt mellan varje gång, man brukar hålla på
mellan 12 till 15 strykningar, efter sista slipningen tar man
ett klarmedel som hör till lacken. Polerlack finns både
i blank och matt. Jag tycker bäst om den matta varianten.
Om man jämför med ett piano så lackas det med
omkring 80 strykningar.
|
|